I princip kommer varje människa i kontakt med lagen på något sätt varje dag och det är oftast för att vi följer våra lagar och regler hela tiden, men ibland kanske vi också råkar bryta mot lagen utan att vi ens vet om det. Dessa lagar och regler är en stor anledning till att vårt samhälle är så pass organiserat och strukturerat som det är. Om du föreställer dig ett samhälle utan några lagar och regler överhuvudtaget så skulle det antagligen inte se så himla bra ut.
Lagarna i Sverige stiftas av riksdagen, och hela lagstiftningsprocessen genomförs av “lagstiftaren” vilket kan hänvisa till riksdagen men också till regeringen och delvis andra övriga remissinstanser. När en lag stiftas börjar det oftast med att regeringen antar en proposition, alltså ett förslag. Förslag kan sedan också lämnas av riksdagsledamöter och ett sådant förslag kallas för en motion, vilket ofta är ett motförslag till regeringens propositioner. Det diskuteras sedan om förslagen och motförslagen i riksdagens kammare och sedan skickas de vidare till ett utskott, vilket är en grupp med riksdagsledamöter. De skriver ett betänkande om vad de tycker om förslagen, och sedan kommer partierna i riksdagen att diskutera dem och komma fram till om de ska vara för eller emot lagförslaget. Riksdagen kommer sedan att debattera och diskutera i kammaren tills de har fattat ett beslut, och de lämnar sedan över en riksdagsskrivelse till regeringen. Regeringen ser sedan till att beslutet träder i kraft.
Om det uppstår tvister kan man blanda in domstolen. Domstolen arbetar med att lösa tvistemål mellan två parter genom att tillämpa lag och andra rättskällor, och detta kan sedan sluta med att vissa personer blir bestraffade. I en domstolsprocess kan jurister och advokater spela stora roller, och du kan läsa mer om juridik här.